Sara

Äntligen har det blivit mars, vilket innebär lov för hela slanten =)

Det är fredag kväll och fösta dagen på lovet. Jag sitter hemma, lyssnar på bra musik (P3-star ;P), tar det lugnt och det är faktiskt riktigt mysigt,. Eller vad det nu är. Känner mig bara sådär ovanligt bra humör idag :) Nåväl, det är väl inte mer än rätt nu när man äntligen har fått sig lite ledighet.
Mor och far är i Thailand och kommer först hem den 16 mars, så jag får vara snöskottare, diskare, kock, städerska, blomvattnare, och hålla reda på hela det stoora huset själv. Inte sörjer jag över det, för vad är väl ändå lika härligt som några veckors (frivillig) ensamhet?! :) All ensamhet är faktiskt inte negativ, som.. någon gubbe inom psykologin påstod (kommer tyvärr inte ihåg vilken av alla dessa gråhårsmän det var).
Jag tycker att det är helt underbart att bara få sitta för sig själv ibland, slöa, tänka ifred, och bara känna lugnet. Precis som nu =)

Denna otroligt vackra, varma och sköna fredag har bestått av några timmars skola, hemkomst, brorsans sambos kalas + en del trevligt umgänge där, Let's dance och popcorn med en av systerdöttrarna, tätt följd av komedin The employee of the month. Hann dock inte se färdigt den eftersom att tröttheten var väldigt påtaglig där ett tag, vilket ledde till att jag tilländalöpte mitt vakna tillstånd. Så dålig som jag är på att sova i soffor så varade inte slumret en längre tid. Hela grejen slutade med att jag vaknade och tog ett beslut. Tack vare det avgörandet blev det här inlägget skrivet (tack vare och tack vae), för vem har ändå bråttom att se färdigt filmen? Har ju hela natten på mig. Om inte annat så är ju lovet så pass långt som tio dagar (medräknat idag) så det ska nog hinnas med :)
Jag har för en gångs skull unnat mig en kväll utan några som helst måsten (läxor exempelvis) och andra ypperliga stressmomet. Det har bara varit en sådan där ta-det-lugnt-kväll ikväll, och den behövdes verkligen. För första gången sen i slutet på förra veckan är jag faktiskt glad =)

Som grädde på moset skulle det inte sitta fel med att hälsenan blir bra igen, så att man kanske kan börja träna upp sin förlorade kondition och syssla med andra utomhusaktiviteter den kommande veckan. Hade ju tänkt ta mig upp på dundret en gång eller två också, men det återstår som sagt att se (och hoppas).

Fick en sådan där underlig "Vasaloppt-känsla" nu igen. Konstigt nu när det är så mörkt och inomhus-aktigt, men det är en positiviteternas stund, så det är inget att klaga över.
Första söndagen i mars varje, år för dem som inte vet, äger Vasaloppet rum (både påTV:n och í verklighet). Får bara inte missa den! (Är jag mystisk?)
Nä, måste ju ta reda på grunden till mina besynnerliga känslor :P

Magen har börjat längta efter mat igen, så nu blir det kvällsfika för mig. Och så ska jag titta färdigt "den förlorade rullen" The employee of the month, tralala =)