Sara

Sitter och svullar på i vanlig ordning. Funderar på att slå igång lite musik när jag nu för andra gången sitter och knapprar på laptopen sen den kommer från.. "renoveringen". Mätt och belåten är jag, tack vare renskavsstuvningen(?) med pasta.

Nä nu blev det för tyst, måste se till att skaffa sysselsättning till öronen fortast möjligt.
Nu har jag slagit igång In Benny we trust - Världens bästa jävla fest, och fick flash backs tillbaka till den tidigare sommaren då satt jag här i mitt rum och pratade med en bekant på msn hela nätterna. Då bestod "de senare delarna av dygnen" mest av musiklyssnande och massa babbelgojande. Det var "på den tiden" innan jag blev kär, men det ändå pirrade i magen och man satt och flinade dumt åt dataskärmen när man skrev åt honom i den ljusa och tidiga sommaren.
Märks det att jag sitter i byn eller? När man kommer hit har man inget som helst liv, utan sitter bara och gör massa onytta de flesta timmarna, och det mesta av den tiden tillbringar man här framför. Inspirationen till bloggskrivandet bara hoppar på en och fingrarna löper amok över tangentbordet.

När jag nu börjar tänka efter så har min sommar varit jäävligt bra. Det började lugnt och fint ungefär sådär fram till marknadshelgen (slutet på juni), och efter det har mitt liv sakta men säkert förändrats och vips i (mitten av?) augusti var jag en andra hälft i ett förhållande. Det känns hur underbart som helst att vara kär :) För första gången jag har träffat någon som jag faktiskt börjat älska på riktigt. Kanske han är pusselbiten med stort P =) 
Nu har sommaren övergått i höst, men lika glad är jag för det eftersom att jag, den här gången, inte kommer sitta ensam i kylan när mörkret faller på. Nej, jag har min Tobias där i kullen som jag vill spendera massor av min tid med, och som kan trösta mig om jag blir mörkrädd.
Är för tillfället aningens deppig eftersom att jag kommer att få sitta alldeles själv i mörkret nu i två veckors tid, om inte lite till, eftersom att älsklingen har stuckit till sin syrra i Milano en sväng för att hälsa på. Känns jobbigt att det är så pass länge som två veckor tills han återvänder, med tanke på att en dag utan honom känns som tre.

På ett sätt är det ändå skönt att vara i byn igen. Måste ta igen lite förlorad tid med syskonen m. familjer + vänner.
Gitarren står också tålmodigt under allt damm och väntar på att jag kanske någon gång ska få för mig att plocka fram den.
Måste även börja med körkortet (både teorin och skriva in mig på körskola) nu. Ska dock övningsköra lite far min innan jag beger mig ut på alltför djupa vatten.
Läxorna görs nog också bättre här, var man inte blir distraherad av "diverse saker" lika enkelt, haha =) Det var inte menat som något dumt :) Anledningen till att man gör det när man är i Tjotti är bland annat pga bristen på "göra" är alltför påtaglig.

Schemat är fortfarande helt åt skogen, så idag fick vi beskedet att vi får ett helt nytt nästa vecka. Hoppas det blir så då, är leds på allt svammel nu. Skolan bara gör det besvärligt för en.

Nu börjar jag bli trött, kanske att man skulle ta sig en liten återhämtnings-vila i vanlig ordning för att senare.. bege sig iväg på nya äventyr? ;]

Hoppas att flygresan går bra. Sitter och tänker på dig här hemma :) Loveu